livsavgörande beslut
Jag vet verkligen inte vad jag vill just nu. En del av mig, en jättestor del vill verkligen läsa den där utbildningen jag har hittat till hösten. En annan del av mig vill verkligen skaffa syskon till Maja. Och jag kan inte bestämma vad som känns mer rätt.
Jag har "alltid" tänkt att det är lagom med 3-4 år mellan barnen och det skulle bli perfekt "nu" (det dröjer ju några månader såklart eftersom jag inte är gravid än...). Pluggar jag kommer Maja vara 5, kanske t.o.m. 6...
Får vi barn "nu" så kommer jag få en bra föräldrapenning grundad på min nuvarande lön, får vi barn efter att jag har pluggat får jag minimibelopp.
Men samtidigt, om vi får barn "nu" så kan vi inte resa till Japan nästa vår (det går ju att skjuta på såklart, men då har man 2 barn att ta hänsyn till), och jag får vänta ytterligare på att få blir det jag äntligen insett att jag vill bli.
Frågan är också om vi vill bli 2 barns föräldrar just nu. Om vi är redo för en till. För hur fantastiskt det än är med Maja (hon är ju det bästa som har hänt mig) så är det ju jobbigt också. Att skaffa barnvakt blir t.ex. plötsligt mer komplicerat för att det är 2 som ska passas och inte bara en (nu står ju folk i kö för att få passa henne). Samtidigt som de nog leker med varandra bra när bebisen blir lite större.
Men jag som har svårt att få ihop tiden med jobb, familj, kör, vänner, stundande bröllop (inte mitt alltså utan bästa M's) och träning... hur ska tiden räcka till för 2 barn?
Men jag känner verkligen längtan efter ett barn till. Jag har inte gjort det tidigare. Det har varit fullt tillräckligt med den lilla vi har. Men så i höstas började tankarna och längtan. GAH, dessa beslut. Ibland önskar jag att någon annan fattade sådana beslut åt mig, men det vill man ju såklart inte egentligen.
Maja nyfödd på BB juni 2005
Jag har "alltid" tänkt att det är lagom med 3-4 år mellan barnen och det skulle bli perfekt "nu" (det dröjer ju några månader såklart eftersom jag inte är gravid än...). Pluggar jag kommer Maja vara 5, kanske t.o.m. 6...
Får vi barn "nu" så kommer jag få en bra föräldrapenning grundad på min nuvarande lön, får vi barn efter att jag har pluggat får jag minimibelopp.
Men samtidigt, om vi får barn "nu" så kan vi inte resa till Japan nästa vår (det går ju att skjuta på såklart, men då har man 2 barn att ta hänsyn till), och jag får vänta ytterligare på att få blir det jag äntligen insett att jag vill bli.
Frågan är också om vi vill bli 2 barns föräldrar just nu. Om vi är redo för en till. För hur fantastiskt det än är med Maja (hon är ju det bästa som har hänt mig) så är det ju jobbigt också. Att skaffa barnvakt blir t.ex. plötsligt mer komplicerat för att det är 2 som ska passas och inte bara en (nu står ju folk i kö för att få passa henne). Samtidigt som de nog leker med varandra bra när bebisen blir lite större.
Men jag som har svårt att få ihop tiden med jobb, familj, kör, vänner, stundande bröllop (inte mitt alltså utan bästa M's) och träning... hur ska tiden räcka till för 2 barn?
Men jag känner verkligen längtan efter ett barn till. Jag har inte gjort det tidigare. Det har varit fullt tillräckligt med den lilla vi har. Men så i höstas började tankarna och längtan. GAH, dessa beslut. Ibland önskar jag att någon annan fattade sådana beslut åt mig, men det vill man ju såklart inte egentligen.
Maja nyfödd på BB juni 2005
Kommentarer
Postat av: Kola
Vad roligt när man ser en sån tidig bild, hon är sig verkligen lik, dem där speciella dragen fanns redan då.
Postat av: Maria
Det bästa du kan göra är att följa ditt hjärtas röst
Postat av: Kerstin
Men ÅH vad FIN. *gråtmild* Jag har inga råd att ge. här hemma har vi samlag (blä) utan skydd och vips så blidde det ett barn.
Försök följa ditt hjärta...fast det kan vara svårt det med. Som sagt, ibland är det lättare att "slippa" planera.
Trackback
