Life is just this, it's living.

Idag är det ett så vidrigt väder att jag på allvar funderade att vända hem när jag var på väg till tåget. Det blåste och regnade och det var kallt och blött. Men jag trodde inte min chef skulle godta att jag inte kom till jobbet pga vädret så det var bara att traska vidare. Dock funderade jag på var gränsen går. Den där dagen, 17 november 1995 när det var snökaos här på västkusten och skolorna stängde... Då var jag redan påklädd och skulle gå till skolan. Men mamma och pappa stoppade mig. Önskar det kunde komma en sådan där dag igen. Hur fantastiskt var inte det att vara ledig en dag mitt i veckan hela familjen. Jag och min ena syster var ute och åkte pulka och sedan hade vi och pappa Star Wars maraton. Härligt!

Googlade snökaos och det var det här som dök upp.

Längtar faktiskt efter snön. Nu är advent snart här och eftersom jag inte arbetar som brevbärare i år kommer jag att kunna njuta av snön helt och fullt. Minns att jag på mammaledigheten insåg att jag inte kunnat njuta av snön på flera år pga mitt jobb som cyklande brevbärare. För det kan jag berätta... att det är inte kul. Men i år får det gärna komma mycket snö och vara under hela december så vi kan åka pulka, bygga snögubbar, snölyktor och andra härliga vinterlekar.